Eric Abrahamsson föddes i Stockholm den 13 april 1890.

Han började på Elin Svenssons elevskola 1907 och scendebuterade 1909 vid Svenska teatern.
Därefter var han engagerad vid Lianders, Anna Norries och Textorius teatersällskap samt Lindbladska operettsällskapet med turnéer på landsorten. Abrahamsson engagerades som operettskådespelare vid Apolloteatern i Helsingfors 1913 - 1916 samt Wasa teater.

Han återkom till Sverige och engagerades av Karl Gerhard från 1920 som sketchaktör. I Stockholm var han engagerad vid Folkteatern, Vasateatern med flera.
Han filmdebuterade 1917 i Victor Sjöströms Terje Vigen, och kom att medverka i ca 60 filmer.
Abrahamsson var knuten till Svensk Filmindustri från 1928. Vanliga filmroller för Eric Abrahamsson var kamrer, betjänt eller direktör. Under några år runt 1940 bildade Eric Abrahamsson, Åke Söderblom och Thor Modéen en trojka i svensk film. Tillsammans medverkade de i elva filmer. Abrahamsson enbart med Söderblom i sex filmer och med Modéen i fem filmer.
De umgicks också privat och var lite av ett Rat Pack på fester och tillställningar. Kanske mest känd blev han som den dystra motpolen till den alltid glade Ludde Gentzel i radioserien Optimisten och pessimisten.
Radioserien sändes 1938 - 1942 med Eric Abrahamsson som pessimisten och Ludde Gentzel som optimisten sittande i Stockholm respektive Göteborg.
Programmet tog upp dagsaktuella händelser och blev mycket populärt. Några dialoger spelades också in på skiva och programmet gav också upphov till en spelfilm, Goda vänner och trogna grannar (1938).
Författare till serien var Helge Härneman. Serien blev ett av radions genom tiderna mest åhörda program.
De sista avsnitten av serien spelades in från Eric Abrahamssons sjuksäng.

Eric Abrahamsson avled i Stockholm den 3 november 1942.